minnen

Det tar tid. Det får göra det. Och jag vet att du finns här, alltid. Den friska luften, bakom träden, i alla löven. Det kommer mörkana, det kommer ljusna men det är bara så det är. Huvudsaken är ju minnen, föralltid där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0